I helgen har det vart lydnadsläger i Kungälv. Detta är vårt första kennel läger och definitivt inte det sista.
Vi har haft toppen kul och lärt oss massor tack vare våran duktiga intruktör Sara http://workingamstaffs.doggyblogg.se/

Alla deltagarna var mycket nöjda över helgen och vi blev ett tight och glatt gäng, tack alla Ni som kom och gjorde helgen!

Fredag samlades vi på Kungälv Brukshundsklubb och åt middag samt gick igenom varje deltagande hund var för sig. De som inte var inklickade de klickades in och alla fick berätta vart de var i lydnaden och vad de har för mål.

Lördag var det upp tidigt som alltid på läger, frukost 07.00 och startade träningen 08.00
Det blev en klicker helg vilket i sin tur har lett till att vi knappt hört ordet NEJ, inga ryck i koppel och lugn och skön träning, SUPER!
Sara visade hur alla moment i lydnad och bruks såg ut samt visade uppletande ruta.
De flesta provade även spår.

Jag tryckte in ett besök på bröllop på dagen också ;) En gammal barndomsvän gifte sig bara 30 minuter från lägret så jag åkte och tittade på vigseln, mycket vackert.

Idag fick vi alla prova budföring och detta har jag kört ett par gånger med Harry så han vet i alla fall att han ska springa emellan men hur rakt han gör det och om han stannar eller HUR han stannar har han inte lärt sig... Han sprang allt vad han kunde, de flesta bilderna som togs så har Harry alla fyra tassar i luften *ler*
Jag fick mig en liten knuff, inte så liten heller för den delen för jag blev ganska snurrig i huvudet :P
Frida tog en del bilder när vi tränade. Själv lyckades jag glömma min kamera på taket så den ramlade troligen av på E6 så jag är utan bilder och även bilderna från bröllopet försvann vilket gjorde mig mest ledsen.

Igår kunde jag ju inte låta bli att träna Harry också när vi ändå var på klubben.
Han var super duktig! Sakta men säkert börjar han landa från den värsta tonårsperioden. Fortfarande måste han rejsa ett par varv på planen innan vi kan köra igång men han är duktig.
Jag börjar lära mig att hinna med i hans tempo och visa med rätt hand och kroppsspråket blir tydligare, nästa träning ska vi träna kontaktfält.
Här följer lite bilder som Linda har tagit på oss från igår

Åh den ska jag ta!!

Fullt ös medvetslös

Och så var det detta med kontaktfälten...

I måndags så hämtade jag upp Kira (Tibridge Amazing Ann-Charlotte) i Göteborg. Hon ska vara här fram till torsdag kväll. Igår var vi i Gudby och röntgade Kira, Harry, Molly och Ronja och tyvärr såg inte de preliminära beskeden alls bra ut. Hela denna kullen bör avstå från att avlas på då det finns allt för grava dysplasier och artros samt ögon sjukdomar, allergi och ärftligt hjärtfel. Mer om detta när de slutgiltliga beskeden av HD/ED kommer.

Kira är kvar här då vi (jag och matte) har pratat en del om att Kira är så försiktig av sig. Hon var det även i valplådan men enligt mattes syster har det blivit värre det sista. Hon hukar sig till och med om man bara höjer rösten, inte alls typiskt amstaff med andra ord.
Jag frågade om hon kunde vara här för att jag ville se Kira hur hon är som hund utan sin familj som påverkar henne. Då kan jag se Kira först och sedan se vilken skillnad det är när familjen är med och där med förhoppningsvis kunna hjälpa de på traven med hur de ska lösa olika situationer.

Sover gör hon i soffan ;) Där får inte ens våra amstaffar vara. Hon somnar i ena soffan med Richard och lägger sig sedan i den andra soffan som hon har för sig själv.
På morgonen så leker hon med Chosan en sväng innan vi tar en liten promenad.

Idag tog jag med lilltjejen till Hjo BK och skulle kolla vad som kan få henne att "glömma" sina rädslor för olika saker och jag behövde inte ens prova godis för kamplusten fanns där så det räckte och blev över =)
Så underbart härligt att se henne att stå upprätt direkt hon kom ur bilen, och kröp fram till de tjejer som var med och hundarna som stod uppbundna men så snart jag tog fram läderleksaken så körde hon igång och glömde de totalt.

Jag provade lite olika hinder på agility planen och hade inte räknat med att hon skulle ta sig över något balandhinder men hon klarade både A-hinder och långa balansen utmärkt, hopp var inga problem alls men tunnlar gick inte, hon gick in med framkroppen men inte mer. Där får man jobba lite med henne.

Hon hade till och med lite fööör bråttom ibland ;)

Men för det mesta gick det toppen bra

Så fint vi hoppar tillsammans ;)

Med blandade känslor ska Kira hem igen imån, det har vart jätte mysigt att ha henne här, en riktig guldklimp.

Som vanligt på fredagar är det någon form av hundträning.
Idag blev det bara jag och Linda som körde och det fick bli agility då Linda ville det =)
Chosans debut av träning över huvud taget och det gick super bra. Jag har inte tränat något alls med henne förrän idag, hon fick prova balansen, A-hinder, slalom, tunnlar och lydnadshopp.

Harry skötte sig fin fint idag, han börjar lugna ner sig lite, TACK CHOSAN!

Och fina Molly tjejen är så duktig men idag var det lite för varmt

Många kallar mig felsökare. Anledningen är att jag tror att amstaffen som ras lider av fler sjukdomar än vad många vill tro. Jag testade min första tik i det mesta så som ögon, patella, HD/ED samt MH beskrev henne.
Nu kommer jag även ultraljuda hjärta och njurar sam kolla sköldkörtel på alla mina avelsdjur som jag äger och även i den mån det går på andra avelsdjur som jag använder mig av.

Flera har sagt att jag bara söker fel, och varför ska jag göra det?
Min åsikt har vart att amstaffen lider av fler sjukdomar än vad många vill tro och inse. De alra flesta säger att vi testar ju inte amstaffen för det så då finns det inte... Ni hör ju själva hur konstigt det låter.

Jag lyssnade på Gillas hjärta hos tre olika veterinärer innan hon gick i avel men ÄNDÅ så hittade de blåsljud på henne 4 månader efter att kullen var född. Jag vill inte att detta ska hända igen och därför vill jag ultraljuda alla mina hundar då man i tidigt stadie kan hitta hjärtfel då som man inte annars hör. Du kan inte heller höra alla hjärtfel!

När jag ögonlyste min tik undrade många varför i hela friden jag gjorde det. Av samma anledning som allt annat.
Idag fick Gillas ena dotter diagnosen katarakt på ett öga och colobom på det andra.
Båda har polygen ärftlighet så det hjälpte alltså inte att båda föräldrarna var fria på ögon. Det enda sättet för en uppfödare att kunna hitta felen är att fler djur testas!
5 juni kommer resten av valparna i min första kull att ögonlysas och kolla patella.

När folk säger till mig att jag bara söker fel så svara jag alltid att "Ja jag vill inte avla på sjuka djur" svaret brukar oftast bli "men då har du ju snart inga djur att avla på om du är så otroligt nitisk även gällande sjukdomar som rasen inte känt lider av"
"då ska de inte avlas på och om så blir fallet så ska jag inte fortsätta avla, så enkelt är det"

Jag kommer fortsätta vara nitisk och många uppfödare kommer säkert tycka mindre bra om mig för detta men det bästa vi alla kan göra är att vara ärliga och gå ut med diagnoser på våra hundar och deras avkommor, allt för att föra rasen framåt!

Idag åkte jag till Hjo för att ta en promenad med Linda och hundarna.
Föröskte mig på lite manuella intställningar på kameran men det kunde ju kvittat för det blev inget vidare.
Molly älskar verkligen vatten!

Chosan lyckades drutta i ett dike och gudars va fin hon blev med sina grova ben...

Det är så härligt att se alla hundarna fungera så bra tillsammans

Nu har vi pratat igenom läget med Gilla här hemma också. Efter operationen på hennes två diskbrock i början på december har hon vart på rehab dagligen och med simmning en gång i veckan.  Hennes rehab har bestått av oliak övningar morgon och kväll samt massage minst en gång om dagen, gärna två till tre gånger. Olika stretch och smidighets övningar. Varje övning vi gör tycker hon är jobbigt då vi måste ta i henne för att få henne att göra som vi vill och hon avskyr när man visar saker hon skall göra genom taktila signaler. Hon får inte hoppa, inte vara lös mer än max 5-10 minuter om dagen och från dag till dag kan hon gå en längre promenad på hela 30 minuter. Hon får inte leka men hon kan få lov att spåra men i inte allt för svår terräng. Hon mår hyffat i kroppen då men hon har inget värdigt liv då hon inte är lycklig.

Vi har nu bestämt att hon ska få leka, springa lös, följa med på promenader om hon vill, träna så mycket hon vill. Hon kommer troligen få ett mycket kortare liv men då har hon i alla fall fått leva och vara lycklig hund under den tid hon har kvar istället för att få leva strikt en längre tid men inte få vara lycklig hund. Givetvis hoppas vi att vi får ha kvar henne länge men vi börjar redan nu förbereda oss för den tråkiga dagen som tyvärr närmar sig för varje dag som går. Ingen av oss vill att hon ska plågas men så länge det är smärtstillande medicin kanske en dag i veckan för att hon har fått leka och springa så kan vi leva med detta men inte om det blir mer medicinering än så. Simmningen är inget hon gillar heller och nu mera simmar hon en gång varannan vecka.

Vi gör så gott vi kan och det är alltid väldigt svårt att veta när man ska låta hunden somna in i en sån här situation. Ush va jobbigt men nu har vi bestämt oss för att hon ska få vara en lycklig hund in i det sista.

Som vanligt på fredagar så är det träning på schemat.
Idag fick det bli viltspår då det för det mesta känns mest sug på det under våren, mest motivation för det då.
Jag la ett spår till Gilla med två tillbaka gångar, ett bloduppehåll på 10 meter och två vinklar. Hon behöver mycket träning på tillbakagångar så det är mest det vi kör just nu.
Idag fick Harry prova sitt första blodspår så han fick ett kort på ca 50 meter med en mjuk vinkel.

Frida la två spår åt Godis och Diva sedan la Linda ett till Molly.

Efter att vi lagt spåren så tog vi en promenad som Linda tyckte att vi kunde ta, skulle ta ca 2 timmar vilket kändes perfekt för spåren att ligga. Dock så kände inte Linda igen sig när vi väl kom upp på berget så vi fick prova oss fram vilket ledde till att vi gick cirka 30 minuter på grusväg och drygt 1 timma i snårig,tät och blöt skog utan stigar :D
Super bra träning för kroppen och Harry, Molly och Diva bara sprang, sprang och sprang.
Stackars lilla Chosan försvann nästan i snåret så hon blev redigt trött efter den svängen så hon fick hoppa över spåret idag. Jag hade tänkt låta henne prova 10 meter annars men vi stod över det.

Gilla började med sitt spår och som vanligt är hon helt grymt bra på spårningen och idag fungerade allt klockrent tills vi kom till mitt utmarkerade spårslut, där var ingen klöv och Gilla ville bara fortsätta. Jag stod där som ett fån och tänkte lite för mig själv hur sjutton ska hon få ett bra avslut på detta spåret nu då?? Jag släppte lös henne och hon sprang ytterligare 5 meter och där låg klöven! Duktiga lilla Gris! Tydligen har något vilt lyckats dra av snöret och förflyttat klöven en bit.

Harry var så mör i kroppen efter promenaden att han faktiskt fick ner näsan i backen på spåret, annars har jag struntat i att spåra med honom då han har sök-näsa för jämnan. Han klarade spåret galant, inga tveksamheter alls. Jag skulle tro att det även beror på att vi lugnat oss med träning överlag, hans extremt höga förväntlingar på våra fartfyllda träningspass har minskat. Nu mera är det bara promenader och några få enstaka lydnadsmoment men mitt beröm har lugnat sig från lek och stoj till mycket godis. Han har efter många upprepningar även börjat få in rutinen innan vi ska köra lydnad på planen, vi har ju våran lilla ritual vi gör varje gång innan vi kör igång och han har börjat förstå den nu vilket också får ner förväntningarna utanför planen samt att han är mer fokuserad när vi ska köra lydnad.

Molly var duktig som vanligt men blev lite störd av Divas spår som låg högre upp i skogen så hon var lite flyktig i spårandet men hon gjorde det fint och Linda kan nu mer korrigera och berömma Molly på helt rätt ställen vilket är till stor fördel! Snart ska Molly ut och tävla Anlagsklassen :D

I helgen har det stått utställning på schemat.
Lördagen var vi i Larv där jag var i mycket god tid men trots detta så missade jag min klass! Det var för jag tränade Harry och varje gång vi kommer in på lydnad så försvinner tiden otroligt fort, så även denna gång. Jag fick bedömmning på honom ändå men vi kunde givetvis inte vara med i konkurrens klassen.
Jag är nöjd då han fick en 1:a igår i alla fall

Domare: Sheel Kresten
Hans bedömning: 16 månader välpropotionerlig hane, lite grovt huvud, skallen är för bred, ngt kort nosparti men är välutvecklad i bredden. Bra hals- rygglinje, lite fallande kors, välvinklad fram och bak, bra päls. Lite överdriven bredd när han kommer emot, bra drive bak.

Idag var vi i Vårgårda på Tånga Hed där Terrierklubben hade utställning. Denna gången var jag först av alla utställare på plats och jag snålade inte utan köpte mig en katalog så jag visste när vi skulle in ;)
Tyvärr så fick han en 2:a idag för tydligen har han blivit grov som bara den sedan januari för då placerade samma domare Harry 3:a bästa unghundshane :P

Domare: Blid Von Schedvin B
Kritiken: Mycket kraftig i tyngsta laget. maskulint grovt huvud, kort nos, tillräcklig hals, bra rygglinje, välutvecklad bröstkorg, normal benstomme, framskuten skuldra, bra lår och vinklar bak, rör sig lite kort.

Denna kritiken håller jag helt och hållet med om. När jag tog emot 2:a priset sa domaren att han ser nästan mer ut som en bulldog än en amstaff för att han är så grov. HA HA HA

Camilla och Magnus var också på plats och ställde ut Ella samt att Magnus fick fota lite. Ella fick också 2:a pris men för att hon måste strama till sig.

Jag kan inte förstå varför jag ser ut som en nedrans bitch, måste vara solen som gör att jag ser sån ut. Jag jobbar ju natt och där med skyr jag solen :P

Det absolut vackraste som fanns på plats idag var denna underbara MAGE!! Don´t mind the crazy dog ;)

Hon är född 2008-03-30 och hennes namn är Showtime Rockstone, då hon är kuperad efter 2008-01 så kommer hon inte ställas i Sverige utan hon kommer hit för att vi tycker om hälsan och mentaliteten i dessa linjer.

Hon kommer sättas ut på foder hos Viktoria i Falköping och vi kommer träna mycket tillsammans då både "Sara" och min Harry kommer gå utbildning till räddningshund.

Ataxi: Clear

HD: A

ED: Ua

Hjärta, njurar, ögon, patella och MH kommer göras så snart hon kommer till Sverige. Hon kommer förhoppningsvis till oss i början på juni.

Båda hennes föräldrar är friröntgade både på armbågar och höfter. Hon är ur en kull på 4 hundar där alla är friröntgade fram och bak!!

 

Idag var jag i Skövde på inofficiell utställning och fotade lite.
Jag gick en sväng med Chosan och sedan med Harry och de var så dukiga så =)
Här får ni en massa bilder. De första här är för Fridas skull ;)

Söta lilla papillon valpen på 5 månader från Kennel Phosphoros

Men sötast är våran Chosan

Jag såg bara en amstaff idag och glömde givetvis att kolla vad hunden hette

 

Och två härliga hundar. Ja jag är lite speciellt förtjust i brindle/tigrerat